Skrev det här förra året men osäker på om jag la upp den eller inte.
Alhamdolillah för Ramadan. Det är en gåva så stor som Allah gett oss och som återkommer varje år som en påminnelse om Allahs Barmhärtighet och välvilja gentemot sina tjänare.
Alhamdolillah för Ramadan. Det är en gåva så stor som Allah gett oss och som återkommer varje år som en påminnelse om Allahs Barmhärtighet och välvilja gentemot sina tjänare.
Min pappa ringde mig häromdagen, så
som varje år den senaste tiden när dagarna är långa och frågar hur jag ska
klara det…och det slår mig varje gång att det är något han aldrig kan förstå för det är bara sådant som den som upplever ramadan som tjänare till
Allah kan förstå – all den barakah denna månad för med sig. En välsignad månad med så många möjligheter att närma sig Allah, att börja om, att börja på nytt. Helt plötsligt
är shayteen fastlåsta och vi har bara oss själva att kämpa emot. Sånt som
annars är svårt bli lätt.
Genom
att avhålla sig från det som är halal blir det lättare att avhålla sig från
synder. Hungern efter mat tar över de andra sinnenas hunger men när magen är
mätt blir tungan, händerna, ögonen och könsorganet hunger påtaglig.
Huvudsyftet
med fastan är just att vi ska utveckla gudsfruktan.
TROENDE! Det är en plikt för er att fasta, liksom det var en plikt för dem som levde före er – kanske skall ni frukta Allah." (Al-Baqarah
Trots
det finns det de muslimer vars fasta är utan belöning och de enda de vinner är
hunger och törst. Att avhålla sig från mat och dryck är inte det enda vi måste
göra…Profeten sa;
”Den som inte avstår från lögner i ord och handling och onda gärningar- Allah har inte något behov av dennes fasta!”
Så
fastan ska vara ett medel att korrigera sig själv, en tid att börja om, göra
nytt och göra rätt. En tid av ånger och förlåtelse. Det är även
en tid då vi kan omvärdera våra liv och se över åt vilket håll vi är på väg och
vad som är viktigt i våra liv.