för Allahs skull في سبيل الله: Barnuppfostran

Det här är första delen i en serie om barnuppfostran inshAllah. Då de bygger på föreläsningar för systrar är innehåller vinklat för den publiken..

” Rikedom och [många] söner hör till det jordiska livets glädjeämnen”

Allah använder ordet "zina" som betyder glädje,lycka, glamour, glittret i våra liv när han beskriver barn. Att vilja ha barn är något som varje människa önskar förr eller senare i livet. Barn är ett av detta livs största gåvor. När vi väl fått barn och de börjar växa upp så lever vi med nästan ett konstant dåligt samvete för det ena o det andra. Ni som är mödrar vet säkert den där känslan när man går in till sitt sovande barn och tänker, "imorgon ska jag bli en bra mamma". För med varje välsignelse kommer ansvar. Det främsta ansvaret är att uppfostra våra barn till rättfärdiga människor, till bra muslimer.

Profeten Muhammad sa; "Alla är ni fåraherdar och var och en är ansvarig för sitt flock. Imamen är fåraherde och ansvarig för sitt flock, mannen är fåraherde i sin familj och ansvarig för sina familjemedlemmar, kvinnan är fåraherde i sin mans hus och ansvarig för familjemedlemmarna."

Barnen har rättigheter och då menar jag inte Barnkonventionen utan de rättigheter som Allah har gett dem. De regler som vi människor skriver ner förändras och tas lätt på medan Allahs lagar gäller fram till Den Sista Dagen och när vi bryter mot dem ska vi stå till svars framför Honom (azza wa jal). I slutändan bryts dessa rättigheter och skyldigheter ner till målet…att skydda oss och dem från Elden.

TROENDE! För er egen skull och för deras som står er nära [familjen] bör ni frukta den Eld som har människor och stenar till bränsle, och som mäktiga och stränga änglar [vakar över, änglar] som aldrig brister i lydnad för Gud, vad Han än befaller dem, och som utför allt som åläggs dem. 66:6

I en föreläsning av Yassir Qadhi summerade han upp de punkter som han ansåg var de viktigaste, och eftersom de inspirerade mig ville jag dela med mig av dem. Så dessa råd är riktade till dig som förälder.

1. Börja med dig själv – var en förebild. Vi kan skylla mycket på media, tv, skolan och samhället men den största skulden ska vi lägga på oss själva. Innan vi skyller på någon annan ska vi se oss själva i spegeln. Lever vi upp till de krav vi lägger på våra barn. Säger vi en sak och gör en annan? Det är välkänt att ett barn gör som vi gör och inte som vi säger. För ett barn som växer upp i ett hem där föräldrarna röker är troligheten större att det barnet börjar röka. Allah fördömer ett sådant beteende i Koranen;

” TROENDE! Varför säger ni ett och gör ett annat? Det är djupt förhatligt för Gud att era ord inte överensstämmer med era handlingar!” 61:2-3

Upp till en viss ålder är vi som föräldrar barnens största idol men det kommer en dag då vi faller ner från denna piedestal och de finner andra att se upp till men det vi lärde dem under dessa år blir det de återvänder till en dag. Yasir Qadhi säger just att de flesta barn som han sett/vuxit upp med som gått vilse under ungdomsåren senare kommit tillbaka till islam när de växer upp och själva bildar familj. De kanske gick vilse och hamnade i synder under några år men när de får egna barn återvänder de till de förebilder som de hade under sin uppväxt – sina föräldrar.

Men vi ska veta att under åren de växer upp blir vi observerade in i minsta detalj. ”När vi säger till våra barn att plocka upp sina leksaker, så lyssnar de inte. Vi höjer våra röster, och de ignorerar oss fortfarande. Sedan blir vi rasande och skriker, och hela tiden har barnet noterat våra handlingar. Varje gång som vi ’’säger åt’’ våra barn att göra någonting, så lär vi dem någonting. Vi säger åt dem att göra en sak, men vi visar dem istället hur man gör någonting annat. Vi visar dem hur vi ska visa upp vår ilska.” källa Det gäller i varje situation vi befinner oss i, som fru, som syster, som dotter. Vi är våra barns lärare i det dagliga livet. Så börja din uppfostran med att korrigera dig själv!

2. Bönen! Vi kan inte påminna tillräckligt om vikten av bönen. Det är inte bara för Allah säger i Koranen;

”Uppmana ditt folk att förrätta bönen och förrätta den du utan att förtröttas.” 20:132

Det är inte bara för att Profeten (fred vare med honom) sade, ’’Lär barnet salat när han når sjuårsåldern och daska till honom när han blir tio.’’ (Från Tirmithi som sade det är en Hasan Sahih Hadith.)

Utan det finns även en rent egoistisk anledning för genom att våra barn ber regelbundet lär vi dem att det finns Någon som även är över oss, som föräldrar. För det räcker inte med fruktan/kärlek till föräldern för att ett barn ska bli bra utan i slutändan är det gudsfruktan och gudsmedvetenheten som gör dem till ett rättfärdigt barn. Om barnet vet att någon ser det vart den är. Det är inte för mammas skull som jag lyder henne utan det är för att Allah sagt till mig och då blir resultatet helt annorlunda. Du kan inte hålla koll och vakta ett barn som är äldre utan en dag måste du släppa taget och då vill du att barnets gudsfruktan och medvetenhet stoppar det från att begå dåliga handlingar.

Så om vi börjar påminna våra barn inför varje bön och vi börjar när de är sju kommer vi påmint dem över 5000 gånger. Många studier har gjorts om hur lång tid det tar för att få en vana, de flesta landar på tre veckor så att påminna om bönen i tre år borde lagt en ganska bra grund.

3. Gör dua för dina barn, uppriktigt. Ärligt talat när bad du senast Allah om rättfärdiga, snälla barn? För om du inte ber Allah att Han ska skydda dina barn och vägleda dem, hur kan du förvänta dig att få det? Hur kan du säga att du älskar dina barn om du inte ber för dem? Allah säger till oss i Koranen att be;

رَبَّنَا هَبْ لَنَا مِنْ أَزْوَاجِنَا وَذُرِّيَّاتِنَا قُرَّةَ أَعْيُنٍ وَاجْعَلْنَا لِلْمُتَّقِينَ إِمَامًا

”och de som ber: "Herre! Låt våra hustrur och barn skänka oss glädje och gör oss till föredöme för de gudfruktiga!"

Så nästa gång du lyfter dina händer låt då dina barn finnas bland det du gör dua för, Ya Allah vägled våra barn, Ya Allah skydda våra barn, Ya Allah låt våra barn vara en fröjd för våra ögon. Ya Allah ena oss i Jannah Firdous al-ala.

Psykologen och föreläsaren Yasir Fazaga utgick från sina erfarenheter som psykolog då han ofta träffar unga för samtal och de flesta av de problem de tar upp är den miljö som de växte upp. Det återkommer hela tiden till vilken typ av familj de hade. Hur den fungerade. Utifrån det har han kommit fram till att för att uppfostra ett barn till att vara känslomässigt frisk, andligt upright med bra moral behöver tre saker finnas i våra hem; uppmärksamhet, kärlek, uppskattning.

Uppmärksamhet

Tid är något som vi vet att många barn får för lite av, läste just att barn under 2 år spenderar i genomsnitt 2 timmar av sin dag tillsammans med sin mamma och det finns en del studier som visat att äldre barn i Sverige talar med sina föräldrar 3,5 minuter per dag. Idag har till och med barnen börjat be sina föräldrar att lägga undan mobilen eller datorn när de ska umgås.

Att spendera tid tillsammans kan ske på olika sätt, det kan vara endast fysiskt och det kan ske känslomässigt eller socialt. Människan kan kommunicera på åtta olika nivåer.

Den första nivån är kliché frågor, typ hejhej Hur mår du? Läget? På samma sätt som vi kan göra när barnen kommer från skolan. Hur var det i skolan och man får ett kort bra som svar… 8 timmar som summeras upp till ett kort bra!

Den andra typen av frågor är rent faktamässiga.. Gjorde du hemläxan? Klarade du provet? Gick du till mötet?

För de flesta människor sker inte kommunikationen djupare än så, efter att de checkat av dessa frågor går de lägger sig. För att nå djupare än så måste vi prata mer och inte se ner på alla de frågor som poppar upp eller på barnets idéer. Om vi tystar dem när de är små och bubblar av prat kan dörren bli svår att öppna igen. Hur många har inte sagt, mitt barn pratade så mycket när det var litet men idag när hon är 16 år så pratar hon knappt. Vi kanske aldrig kan bli eller ska vara deras bästa vän, men vi måste lära oss att prata med dem och inte till dem.

En annan fara är att utveckla en relation där det ända vi gör är att tjata och gnata. Om din relation med ditt barn endast bygger på tillrättavisande, order och sarkasm så måste du ändra dig. Alla vill känna sig speciella och det är endast genom tid som vi kan ge dem det. För det är med tiden som förtroende byggs upp och samtalen börjar.

Kärlek

Alla människor vill känna sig älskade. Barn vill känna sig älskade, omtyckta och accepterade. Profeten (frid över honom) visar gång på gång i hadith efter hadith sin kärlek och omtanke om människorna runt omkring sig. Anas ibn Malik var i Profetens hushåll under nio år för att hjälpa till och han sa, ”Jag har aldrig sett en man mer omtänksam mot sin familj än Muhammad.”

Profeten Muhammad (frid över honom) brukade bära omkring på sitt barnbarn Umamah på sina axlar till och med i bönen. När han gjorde sujod lade han ner henne och när han var färdig tog han åter upp henne i famnen igen.

Men det var inte bara mot sina egen familj han kände barmhärtighet utan även när han hörde ett barn gråta bad han fortare så att modern skulle kunna ta hand om sitt barn. Han ville inte att bönen skulle vara anledningen som separerade ett barn från sin förälder. Abdullah Ibn abi Qatadah berättade: ’’Min fader sade: Profeten (fred vare med honom) sade: ’’När jag står i bön, så avser jag att förlänga den men när jag hör ett barn som gråter, förkortar jag den då jag ogillar att bekymra barnets moder.’’ (Från Bukhari)

Usamah ibn Zayd berättar att Profeten brukade säga till honom och Hassan, ”Å Allah! Älska de två för jag älskar dem.” (Bukhari)

Abu Huraira berättade att Al-Aqra’ bin Habis såg Allahs Budbärare (fred vare med honom), kyssa Hasan. Han sade: ’’Jag har 10 barn och jag har aldrig kysst någon av dem’’, varvid Allahs Budbärare (fred vare med honom) sade, ’’Han som inte visar barmhärtighet kommer inte bli visad barmhärtighet.’’ (Från Muslim, Kitab al-Fadail)

Genom att visa kärlek, barmhärtighet och vänlighet i våra hem kan vi uppnå lycka. Aa'ishah (må Allah vara nöjd med henne) sa: "Profeten (frid över honom) sa; “När Allah älskar folket i ett hushåll, inför Han vänlighet mellan dem”. (Berättad av Ibn Abi al-Dunya och andra; Saheeh al-Jaami', nr. 1704).

Vänlighet är mycket välgörande för båda parter och för barnen, det medför resultat som inte kan uppnås genom hårdhet. Profeten (frid över honom) sade; ”Allah älskar vänlighet och belönar det på ett sätt som Han inte belönar hårdhet eller något annat”. (Berättad av Muslim, Kitaab al-Birr wa'l-Sillah wa'l-Aadaab, no. 2592).

Uppskattning

Uppskattning är att erkänna det goda som någon annan gör. De säger att en gärning som uppmärksammas kommer definitivt att upprepas. Så om barnen endast får uppmärksamhet när de gör fel kommer de fortsätta göra det.

Anas bin Malik sa; ”Allahs sändebud hade det bästa sättet att vara bland folket. En dag bad han mig utföra ett ärende och jag sa, ”Vid Allah jag ska inte gå.” Men jag hade för avsikt att göra så som Allahs Sändebud sa till mig. Jag gick ut men så mötte jag några barn som lekte på gatan. Så kom Profeten efter ett tag och tog tag i min nacke bakifrån. När jag såg upp på honom fann jag att han log och så sa han, ”Unays, gick du dit jag sa till dig att gå?” Jag sa, ”Allahs Sändebud, ja jag är på väg.” Anas fortsätter, ”Jag tjänade honom i nio år och trots det så sa han aldrig till något jag gjort varför gjorde du så, eller om något jag inte gjort varför gjorde du inte så.” (muslim)

Det här är inte en uppmuntran till barnen att inte göra det de blivit tillsagda att göra utan det är för oss vuxna att reflektera över hur vi är och att komma ihåg, de är barn, de kan glömma. Att Profeten påminde utan att fördöma. De är inte så som folk i väst trodde förr att barn är minivuxna, nej de är barn och de håller på att växa upp och vi måste visa dem de bästa sätten så de kan följa vårt exempel.

Vi vet att uppfostra ett barn inte är ett jobb för endast en person, som de säger, ”Det tar en by att uppfostra ett barn.” Vi behöver andra vuxna kring våra barn som finns där för dem som förebilder som uppmuntrar och förmanar. Vi behöver bra vänner, bra omgivning, bra/roliga/givande aktiviteter, regelbundna besök i moskén men det viktigaste av allt är trots allt hemmet. Det var därför det var det första som vi tog upp. Det är där grunden byggs.

Kom ihåg att det finns inga magiska lösningar och fastän man följer allt till punkt och pricka så ska vi komma ihåg att Allah prövar människan på olika sätt. Se på Profeten Noh och hur det gick för hans son. Allah prövade honom fastän han gjort mer än vi någonsin skulle kunna göra. Sen vill jag avsluta med tafsir på några ayat i Koranen som om vi reflekterar ger oss en morot att fortsätta att sträva.

”Och den som får ta emot sin bok med höger hand, för honom skall räkenskapen bli lätt, och han återvänder med glatt sinne till de sina.” 84:7-9

Den vers jag vill att ni ska lyssna noga till är, ”och han återvänder med glatt sinne till de sina.” Dessa människor kommer återvända med glädje till sina familjer men språket på arabiska avslöjar även att det var de som inte levde i ständig lycka och glädje i denna värld. I denna värld oroade de sig för hur det skulle gå för deras barn. Kommer de vara bland de som ber? Kommer de vara rättfärdiga muslimer? Hur kan jag skydda dem från dåliga vänner och dålig påverkan? Och det är just för detta slut, att få återvända med glatt sinne till vår familj som vi kämpar och fortsätter att kämpa. En av anledningarna som vi kämpar är för att få vara tillsammans med våra familjer i Paradiset. I dessa verser finns även budskapet att familjer kommer vara tillsammans i Paradiset och de möts på den nivå som den högste finns.

Några verser senare kan vi läsa om motsatsen om de som får boken bakom sin rygg och som får ett hårt straff. Allah säger;

”Den som får ta emot sin bok bakom ryggen däremot, kommer att bönfalla om att [snabbt] förintas, där han brinner i helvetets eld. Han levde ett glatt och sorglöst liv med likasinnade” 84:10-13

Så ett kännetecken för de som kommer vara i Elden är att de levde med sina familjer i lycka på jorden och de hade ingen som helst oro inför framtiden. Ibn Kathir säger att det är den person som var lycklig med sin familj och som aldrig reflekterade över konsekvenserna av sina handlingar och han fruktade inte det som låg framför honom. Därför byter Allah denna nonchalanta glädje mot sorg.

Så var tålmodiga systrar, Allah vet om den oro ni känner. Ett rättfärdigt barn är en enorm gåva. Vi lägger vår tillit till Allah och vi ber Honom om hjälp och vägledning. Vi ber Honom skydda våra barn och göra dem till en sann glädje för oss, både i detta liv och i nästa.

Källor;

Yasir Qadhi The Family and Raising Children

Yassir Fazaga Where do the children play

Tafsir Surah Inshiqaq