Bevis av Förbud mot blandning av män och kvinnor

 Min man och jag ville veta om det är tillåtet att ta arabiska kurser på en skola där klasserna är blandade (män-kvinnor). Vi förstår att man inte ska beblanda sig med varandra, men vi skulle vilja få klargjort vad som menas med ”beblanda sig”. Finns det någon blandning mellan könen som är tillåten? Kan du vara snäll och reda ut begreppet ”beblandning”. Tala om för oss vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet med bevis.

Prisad vare Allah.

Mötet tillsammans, mixning och blandning av män och kvinnor på samma ställe, sammankomster där båda könen är tillsammans, samt uppenbarandet och exponering utav kvinnor till män är förbjudna enligt Islams lagar (shariah). Dessa handlingar är förbjudna eftersom de är en utav orsakerna som leder till fitnah (frestelse eller prövning som innebär onda konsekvenser). Det väcker begär och det leder till oanständigheter och synd.

Ibn Kathir (Må Allah vara barmhärtig mot honom) förklarade denna vers så här; "Betydelsen av denna vers är, som jag förbjöd dig att träda in i deras rum, så förbjuder jag dig att titta på dem överhuvudtaget. Om man vill hämta något från en kvinna, bör det ske utan att se på henne. Om man vill fråga en kvinna om något, måste detta ske bakom en skärm."

Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) yrkade på att separera män och kvinnor även vid den plats som Allah hyllat och föredragit mest, moskén. Detta uppnåddes genom att separera kvinnornas rader från männens. Männen ombads att stanna i moskén efter den obligatoriska bönen avslutats så att kvinnorna hade tillräckligt med tid att lämna moskén, och en speciell dörr tilldelades till och med kvinnorna. Beviset finner vi i följande hadith:

Umm Salamah (må Allah vara nöjd med henne) sade att efter Allahs budbärare (må frid och välsignelser vara över honom) sade "as-Salamu Alaykum wa Rahmatullah " två gånger, vilket avslutade bönen, då skulle kvinnorna stå upp och gå. Han brukade stanna kvar ett tag innan han gick iväg. Ibn Shihab sade att han trodde att profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) stannade kvar för att kvinnorna skulle kunna gå före de män som ville gå. " Berättad av al-Bukhari under nr 793.

Abu Dawood, nr 876, återberättar samma hadith i Kitab al-Salaat under rubriken "Insiraaf an-Nisaa Qabl al-Rijaal min al-Salaah " (Kvinnorna som går iväg före män efter bön). Ibn 'Umar sade att Allahs budbärare (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sa: "Vi borde lämna denna dörr (i moskén) för kvinnor."

Naafi sa: "Ibn 'Umar gick aldrig in genom dörren igen tills han dog." Berättad av Abu Dawood, nr 484, i "Kitab as-Salah" i kapitlet: "at-Tashdid fi Thalik".

Abu Hurayrah sade att Profeten (må frid och välsignelser vara över honom) sa: "Den bästa av männens rader är den första och den värsta är den sista, och den bästa av kvinnornas rader är den sista och den sämsta är den första." Berättad av Muslim nr 664.

Detta är det största beviset på att Islams lag (sharia) förbjuder mötet och beblandning av män och kvinnor. Ju längre männen är från kvinnornas rader desto bättre, och vice versa.

Om dessa förfaranden och försiktighetsåtgärder föreskrevs och följdes i moskén, som är en ren plats för tillbedjan, där människor är så långt bort som de någonsin är från lust och frestelser, då finns det ingen tvekan om att samma förfaranden måste efterföljas till och med ännu strängare på andra ställen.

Abu Usayd al-Ansari berättar att han hörde Allahs budbärare (må frid och välsignelser vara över honom) säga till kvinnorna, när han var på väg ut från moskén, och såg kvinnor och män tillsammans på vägen hem:

"Ge vika (dvs, gå åt sidorna) eftersom det inte är lämpligt för er att gå i mitten utav vägen." Därefter brukade kvinnorna gå så nära väggen att deras klänningar fastnade vid den. Berättad av Abu Dawood i "Kitab al-adab min Sunanihi kapitel: Mashyu en-Nisa Ma 'ar-Rijal fi at-Tariq.

Vi vet att sammanblandningen utav de båda könen är en del av dagens oundvikliga men beklagliga bedrövelse som sker på de flesta ställen, såsom marknader, sjukhus, högskolor, mfl, men;

• Vi kommer inte att medvetet välja eller acceptera beblandning och trängsel, särskilt vid de religiösa kurser och sammankomster som sker vid olika islamiska center.

• Vi vidtar försiktighetsåtgärder för att undvika möten och beblandning av män och kvinnor så mycket som möjligt medan man samtidigt försöker uppnå önskade mål och syften. Detta kan uppnås genom att utse särskilda platser avsatta för kvinnor och män, med olika dörrar för båda könen, använda de moderna kommunikationsmedel som finns så som mikrofoner, videobandspelare etc. Samt försöka påskynda insatserna för att tillhandahålla tillräckligt med kvinnliga lärare för att undervisa kvinnor osv.

:• Vi försöker frukta Allah så mycket vi kan genom att inte titta på medlemmar av det motsatta könet samt tillämpa självbehärskning.

Nedan visas resultaten från undersökningar som gjorts av vissa muslimska samhällsvetenskapliga forskare.

Följande fråga ställdes: Vilken är den islamiska regeln vad gäller beblandning mellan könen så vitt du vet? Resultaten var följande:

76% av de tillfrågade sa att "Det är inte tillåtet."

12% sade: "Det är tillåtet" - men moraliska, religiösa etc. begränsningar måste tillämpas 12% sade: "Jag vet inte."

Vad skulle du välja?

Om du fick välja mellan att arbeta i en blandad arbetsplats och arbeta i en annan där det inte fanns någon beblandning mellan könen, vilken skulle du välja?

Resultaten var följande:

76% skulle välja den arbetsplats där det inte fanns någon beblandning.

9% föredrog att arbeta på en arbetsplats där beblandning skedde

15% skulle acceptera en arbetsplats som passade deras specialiteter, oavsett om det var blandat eller inte.

Mycket pinsamt

Har ni varit med om någon pinsam situation till följd av att ni umgåtts med det andra könet?

Bland de pinsamma ögonblicken som nämns av de tillfrågade i denna studie var följande:

Jag var på jobbet en dag, och var på väg till en avdelning där en av mina kvinnliga kollegor, som bär hijaab, hade tagit av sig sin hijaab framför hennes kvinnliga kollegor. Min närvaro överraskade henne och jag blev mycket generad till följd.

Jag var tvungen att göra ett experiment i labbet på universitetet, men jag var frånvarande den dag de gjort experimentet. Dagen därpå var jag tvungen att gå till labbet. Gruppen jag skulle labba med denna dag bestod endast utav kvinnliga studenter, samt kvinnlig lärare och kvinnlig laboratorietekniker. Jag blev mycket generad och kände mig väldigt obekväm med alla dessa kvinnliga ögon som tittade på mig.

Jag höll på att ta en binda ur en låda när jag överraskades av en manlig kollega som stod bakom mig, han ville ta något från sin egen privata låda. Han märkte att jag var generad och han lämnade rummet snabbt för att undgå min förlägenhet.

En gång krockade jag med en utav flickorna på universitetet. Hon hade bråttom till en utav sina föreläsningar, när hon sprang runt ett hörn krockade vi. Flickan tappade balansen så jag fångade upp henne i mina armar, det såg ut som om vi kramades. Ni kan säkert föreställa er hur generad jag och den här tjejen kände oss inför en grupp vårdslösa ungdomar.

En av mina kvinnliga kollegor föll i trappan på universitetet och hennes kläder sprack på ett extremt pinsamt sätt. Hon landade upp och ner och kunde inte göra något åt det. De unga män som stod i närheten kunde inte göra annat än att försöka täcka henne och hjälpa henne upp.

Jag arbetar i ett företag och jag gick in för att ge några papper till min chef. När jag var på väg ut kallade han tillbaka mig. Jag vände mig om och såg att hans ansikte var bortvänt. Jag väntade på att han skulle ge mig ett dokument eller mer papper, men överraskades av hans tveksamhet. Jag vände mig bort och låtsades vara upptagen med något, så började han tala till mig. Jag trodde han skulle säga något helt annat, men så påpekade han att mina kläder blivit nerfläckade utav menstruationsblod. Kan jorden öppna sig och svälja en människa efter att denne ha gjort en uppriktig bön? Jag bad att jorden skulle öppna sig och svälja mig!

Offer efter beblandning ... Sanna historier

Förlorat hoppet

Umm Muhammad, en kvinna över 40 år, berättar hennes historia.

Jag levde ett enkelt liv med min man. Det var aldrig någon närhet och harmoni mellan oss, och min man var inte den som hade en stark personlighet som en kvinna skulle hoppas önska sig. Men hans goda sätt gjorde att jag förbisåg det faktum att jag var den som var ansvarig för merparten av besluten som fattades i familjen.

Min man brukade ofta berätta om en vän och affärspartner som han hade för mig. Jag brukade ofta se honom på hans kontor som var en del av våran lägenhet. Detta pågick i många år, tills vi började umgås med honom och hans familj. Dessa familjebesök upprepades och på grund av hans nära vänskap med min man, märkte vi inte hur antalet besök ökade och hur många timmar ett enda besök varade. Han brukade ofta komma och hälsa på oss själv och umgås med mig och min man. Min mans förtroende för honom visste inga gränser. Allt efter tiden gick lärde jag känna denna person mycket väl, och såg hur underbar och anständigt han var. Jag började känna en stark dragning till den här mannen, och samtidigt började jag förstå att känslan var ömsesidig.

Saker började te sig så annorlunda efter att jag insett att det här var den typ av man som jag alltid hade drömt om. Varför hade han kommit nu, efter alla dessa år? Ju mer den här mannens ställning ökade i mina ögon, ju mer minskade min mans status. Det var som om jag varit tvungen att se denne mans goda karaktär för att upptäcka hur mycket jag ogillade min mans karaktär.

Tankarna kring denne person och mig malde i mig natt som dag, men de gick aldrig längre än till endast tankar. Varken han eller jag uttryckte vad våra hjärtan kände ... tills idag. Men trots att mitt liv är över och min man är lite mer än en endast en svag människa utan självkänsla. Jag hatar honom och jag vet inte hur allt detta hat mot honom började koka över. Jag undrar hur jag stått ut med honom alla dessa år, med alla dessa bördor som jag fått bära själv när jag mött livets problem på egen hand.

Det gick så långt att jag bad honom om skilsmässa, och han skilde sig från mig på min begäran, vilket han tog mycket hårt. Ännu värre än att min familj lösts upp och mina barn och min man ödelades, uppstod problem i den andre mannens familj. Hans fru, med sin feminina intuition, förstod vad som hade pågått i sitt innersta, och hans liv blev ett helvete. Hon blev överhopad med svartsjuka i den utsträckning att hon en gång lämnade sitt hus klockan 2 på natten för att attackera mitt hus, hon skrek och grät och anklagade mig. Även hans äktenskap var på väg att kollapsa.

Jag medger att de underbara sammankomster våra familjer hade gav oss möjligheten att lära känna varandra, detta under en period i våra liv som inte var lämpade för det. Hans äktenskap har havererat och så även mitt. Jag har förlorat allt, och nu vet jag att mina omständigheter och hans aldrig kommer tillåta oss att på ett positivt sätt gifta oss. Nu är jag mer olycklig än jag någonsin har varit, och jag letar efter en drömlik lycka och förlorade förhoppningar.

Lika för lika

Umm Ahmad berättar:

Min man kände en grupp utav gifta vänner, och på grund av vår nära vänskap, brukade vi umgås med dem en gång i veckan hos någon av oss för att njuta av en kväll med lite prat.

Egentligen var jag aldrig riktig bekväm med atmosfären när vi träffades för att äta middag, godis, snacks och dricka juice, utan det skedde tillsammans med vågor av skratt som uppstod efter skämt och småprat som ofta gick över gränserna för gott uppförande.

I vänskapens namn suddades gränserna ut och då och då kunde man höra ett undertryckt skratt mellan kvinnan och mannen till en annan kvinna. Många skämt var för mycket och handlade om känsliga ämnen såsom kön och kvinnors privata angelägenheter, utan någon form utav blygsamhet. Det var vanligt och var till och med accepterat och sågs som något önskvärt.

Även om jag hängav mig åt dessa saker tillsammans med dem fick mitt samvete mig att känna mig skyldig. Så kom dagen då det tydliggjordes hur ful och smutsig denna atmosfär var.

Telefonen ringde och jag hörde en av vännerna i denna grupp. Jag sa hej till honom och bad om ursäkt att min man inte var hemma. Han svarade att han visste det, och att han ringde för att tala med mig! Han föreslog att vi skulle ha en flirt, vilket fick mig mycket arg och jag tillrättavisade honom skarpt samt förbannade honom. Han svarade med ett skratt och sa, "Försök inte visa mig en god moral, gå och se efter hur din mans goda moral är, gå och se vad han har för sig…"

Jag raserades av vad han sa, men jag tog mig samman och sade till mig själv att den här personen bara försökte lösa upp mitt äktenskap. Men han hade lyckats med att plantera ett frö av tvivel om min man.

Strax efter det, inträffade en större katastrof. Jag upptäckte att min man var otrogen med en annan kvinna. För mig var det en fråga om liv eller död. Jag konfronterade min man och sade: "Du är inte den enda som kan ha en relation, jag har fått ett liknande förslag." Sen berättade jag för honom allt om hans vän. Han blev mållös och helt chockad. (Jag sa:) "Om du vill att jag ska svara i natura till din relation med den där kvinnan, så visst, lika-för-lika."

Detta var ett stort slag i ansiktet på honom. Han visste att jag inte hade för avsikt att göra det i verkligheten, men han insåg vilken stor katastrof som drabbat oss och vilken omoralisk atmosfär vi levde i. Jag led en hel del tills min man äntligen lämnat den lössläppta kvinna som han haft relation med, vilket han erkänt för mig. Ja, han lämnade henne och kom tillbaka till sin familj och sina barn, men hur kan jag någonsin känna på samma sätt för honom som jag brukade? Vem kommer att återupprätta respekten för honom i mitt hjärta? Såret i mitt hjärta blöder av ånger och ilska över den smutsiga miljön vi befunnit oss i. Mitt hjärta vittnar än om att det folket kallar oskyldiga sammankomster i själva verket är allt annat än oskyldig. Mitt hjärta ber fortfarande om nåd från Herren av Ära.

Intelligens kan också vara en frestelse (fitnah)

'Abd al-Fattaah säger:

Jag arbetar som avdelningschef på ett stort företag. Under lång tid beundrade jag en av mina kvinnliga kollegor, inte för hennes skönhet, men för hennes seriösa inställning till sitt arbete, hennes intelligens och hennes utmärkta insatser - utöver det var hon även en anständig och blygsam person som enbart fokuserat på sitt arbete. Denna beundran omvandlas till tillgivenhet. Jag är en gift man som fruktar Allah och har aldrig missat någon obligatorisk bön. Jag uttryckte mina känslor för henne och hon avvisade mig. Hon är gift och har barn. Hon ser ingen anledning till varför jag skulle ha någon slags relation med henne, vare sig det är vänskaplig, som arbetskollegor eller baserad på beundran, osv. Ibland kommer onda tankar över mig, och innerst inne önskar jag att hennes man skulle skilja sig från henne, så att Jag kunde få henne.

Jag började sätta press på henne på jobbet och degraderade henne framför mina chefer. Kanske var detta en form av hämnd från min sida, men hon accepterade det med god moral utan att klaga eller kommentera. Hon jobbar och jobbar, och hennes goda resultat avslöjar hennes kvalitet, vilket hon är väl medveten om. Ju mer hon motarbetar mig, desto starkare växter min förälskelse. Jag är inte en person som lätt frestats av kvinnor, eftersom jag är rädd för Allah och jag går inte över gränserna vad gäller dem eller gör något utöver det mitt arbete kräver av mig. Men denna kvinna frestar mig. Vad är lösningen? ... Jag vet inte.

Baby ankor vet hur man simmar

N.A.A., en nitton-årig flicka, berättar:

Vid tiden när det hände var jag en liten flicka. Mina oskyldiga ögon iakttog familjerna som brukade träffas hemma hos oss. Vad jag minns är att jag bara kunde se en människa, vilket var min far. Jag såg honom när han rörde sig i rummet, hur hans blickar slukade den ena kvinnan efter den andra, han tittade på deras lår och bröst, beundrade den enes ögon den andres hår och höfter. Min stackars mor hade inget annat val än att ta hand om gästerna under dessa sammanträffar. Hon är en mycket enkel kvinna.

Bland kvinnorna fanns där en kvinna som medvetet försökte locka till sig min fars uppmärksamhet, ibland genom att komma nära honom och ibland genom att göra lockande rörelser. Jag brukade se på allt det här med oro, medan min mor var upptagen i köket för gästernas skull.

Plötsligt slutade dessa sammankomster och jag försökte, ung som jag var, att förstå och begripa vad som hänt, men jag kunde inte.

Vad jag minns var att min mamma fullständigt kollapsade under samma tid, och hon kunde inte stå ut att höra min fars namn nämnas i huset. Jag brukade höra konstiga ord som de vuxna sa till varandra: "Förräderi ... sovrummet ... hon såg dem med sina egna ögon ... föraktliga kvinna ... i en mycket skamlig situation ..." etc. Det var nyckelord som endast de vuxna kunde förstå.

Jag växte upp och kom att förstå vad det handlade om, och jag bar ett agg mot alla män. Samtliga av dem var förrädiska. Min mamma var en förkrossad kvinna och anklagade varje kvinna som kom till oss för att vara en förförerska som ville få min far att falla i fällan. Min far har inte förändrats. Han praktiserar fortfarande sin favorit hobby, att jaga kvinnor, men nu gör han det utanför hemmet. Jag är nu nitton år gammal och jag känner en hel del unga män. Jag känner stor glädje i att hämnas på dem, eftersom var och en av dem är en exakt kopia av min far. Jag frestar dem och eggar upp dem, utan att låta dem komma nära mig. De följer efter mig vid sammankomster och på stan på grund av mina rörelser och avsiktliga gester. Ibland slutar min telefon aldrig att ringa och jag känner mig stolt över vad jag gör för att hämnas ”könet som följer deras lustar” och min mor. Men ibland känner jag mig så olycklig och det misstag som gjorts att det nästan kväver mig. Mitt liv är skuggat av ett stort mörkt moln, och dess namn är min far.

Innan det är för sent

S.N.A. berättar om sin erfarenhet:

Jag hade aldrig föreställt mig att mina arbetsomständigheter skulle tvinga mig att komma i kontakt med det motsatta könet (män), men det här är vad som hände ...

I början täckte och avskärmade jag mig från män genom att bära niqab (ansikts slöja), men några av systrarna rådde mig att den klädseln lockade till sig mer uppmärksamhet, och det skulle vara bättre för mig att ta bort niqaben, särskilt eftersom mina ögon var något lockande. Så jag tog bort ansiktsslöjan i tron på att det var bättre. Men genom att fortsätta att umgås med mina kolleger, upptäckte jag att jag var annorlunda från de på grund av min asociala attityd och mitt insisterande på att inte diskutera och prata med män. Alla var försiktiga med "ensam vargen" (som de såg mig), och detta förtydligades för mig av en person som bekräftade att han inte ville beblanda sig med en sådan snorkig och udda person. Men jag visste att jag var den motsatta, så jag bestämde mig för att jag inte skulle förtrycka mig själv och utsätta mig för svåra situationer med mina kolleger. Så jag anslöt mig till deras samtal och deras diskussioner, och alla upptäckte att jag var vältalig och övertygande, samt att jag kunde påverka andra. Jag talade på ett sätt som var övertygande vilket attraherade en del av mina kolleger. Det dröjde inte länge förrän jag började upptäcka förändringar i hur min handledare yttrade sig, med viss ödmjukhet, han njöt av sättet jag talade och rörde mig på. Han brukade avsiktligt föra fram ämnen i samtalen där jag kunde se en hatisk glimt i hans ögon. Jag förnekar inte det faktum att tankar om denne man dök upp hos mig

Jag chockades av att en man kunde falla så lätt för den kvinnliga listen hos en religiös kvinna, så hur kan det vara när det gäller kvinnor som klär upp sig och bjuder in män att begå omoraliska handlingar?

Faktum är att jag aldrig tänkte på honom på något sätt som skulle gå över sharee'ahs gränser, men han intog en plats i mina tankar ganska länge. Men snart fick min självrespekt mig att avvisa tanken på att vara en källa till njutning för den här mannen på något vis. Trots att det endast tog form på det psykologiska planet så slutade jag att delta i all slags arbete som skulle tvinga mig att sitta ensam med honom. Till slut nådde jag fram till följande slutsatser:

1 - Attraktion mellan könen kan uppstå under vilka omständigheter som helst, oavsett hur mycket män och kvinnor försöker förneka det. Attraktionskraften kan starta inom ramen för sharee'ah men i slutändan gå utöver dessa gränser.

2. – Även om en person skyddar sig själv (genom äktenskap) kan han aldrig vara säker på att inte fastna i shaytaans snaror.

3 - Även om en person är förmögen att garantera sig själv och han arbetar med det motsatta könet inom rimliga gränser, så kan han inte garantera den andre personens känslor.

Slutligen, det finns inget bra i att beblanda sig med det motsatta könet och det bär inte den goda frukt som de hävdar. Tvärtom, det korrumperar det sunda tänkandet.

Vad händer nu?

Vi kan fråga oss, vad som kommer härnäst, efter denna diskussion i frågan om att umgås kvinnor och män emellan?

Det är hög tid för oss att inse att oavsett hur vi försöker försköna frågan om blandningen mellan könen och tar saken lätt, är dess konsekvenser bundna att komma ikapp oss, och den skadlig inverkan kommer att få katastrofal inverkan på våra familjer. De som använder sitt sunda förnuft kommer aldrig att acceptera att miljöer där män och kvinnor beblandas skulle vara bra. Det är det sunda förnuftet som gjorde att de flesta människor som ingick i undersökningen svarade att; (76%) föredrar att arbeta i en icke-blandad miljö. Samma procentsats (76%) sade att beblandning mellan könen inte är tillåtet enligt sharee'ah. Sound common sense refuses to accept that mixing is a healthy atmosphere for human relations. This is the sound common sense which made most of the people included in this survey (76%) prefer working in a non-mixed environment.

Vad som chockar oss är inte det höga och ärofulla procenttalet - vilket tyder på en renhet i det islamiska samhället och renhet i invånarnas hjärtan – utan det lilla antal som sa att beblandning mellan könen är tillåten, de12 %. Samtliga i denna grupp sade att beblandningen mellan könen är tillåten så länge det sker inom de gränser som religion, sed ("URF), tradition, god moral, samvete, blygsamhet och andra värdiga anledningar, som enligt deras mening, håller beblandningen inom rimliga gränser.

Vi frågar dem: är den beblandning vi ser mellan könen på våra universitet, marknadsplatser, arbetsplatser samt vid familj och sociala sammankomster, inom de gränser som satts ovan? Eller är dessa platser fyllda med överträdelser vad gäller kläder, tal, samspel och uppförande?

Det vi ser är människor som vill visa upp deras skönhet (tabarruj), deras bristfälliga slöja, vi ser fitnah (frestelser) och tvivelaktiga relationer, utan gott uppförande och utan samvete och inget döljande. Vi kan dra slutsatsen att den typ av beblandning som sker numera är oacceptabelt även för dem som godkänner beblandning i goda och rena miljöer.

Det är hög tid för oss att inse att denna beblandning är en god grogrund för de sociala faror som invaderar och tar över vårt samhälle utan att någon någonsin insett att det är beblandningen mellan könen som orsakade det. Beblandning är den viktigaste beståndsdelen i denna tysta fitnah, i skuggan av det bryter svek ut, hem förstörs och hjärtan krossas.

Vi ber Allah att hålla oss skyddade och sunda, och att reformera vårt samhälle. Må Allah välsigna vår profet Muhammed.

Islam Q & A fråga nummer 1200

Sheikh Muhammed Salih Al-Munajjid