Bismillah Irrahmaan Irraheem.
Det var under en av de långa vinterkvällarna i frånvaron av min man, som var iväg på en av sina resor, som jag efter att ha lagt barnen satte mig i mitt rum. Då kom en våg av problem och sorg över mig. Sådana vågor hade kommit över mig tidigare, men den här gången fann jag mig själv i djupare tankegångar med dessa problem och sorger. Vad är det som orsakar det? Vad är dess natur? När skall de sluta komma in i mitt liv? Dessa problem har satt spår hos mig och mitt ansiktsuttryck har börjat visa sorg och depression pga allt funderande och visualiserande. Efter de här frågeställingarna började en inre dialog inom mig:
-Kan det vara så att de här problemen beror på att jag lämnade mitt hemland, min familj, mina släktingar och vänner... Hur hade det varit om du inte lämnat ditt hemland, utan var kvar i det och hos din familj??!... Där skulle du varit hotad av rädsla och förskräckelse av att säkerhetspolisen skulle storma ditt hus och fängsla din make eller dig själv och fresta dig bort från din religion. Alla problem och sorger skulle drabba familj och släkt och därmed skulle du hamna mellan två fitnah (det som frestar till synd)... men det finns inget större än fitnah för religionen!!.
-Kan den här oron bero på hushållsarbetet, att varje gång jag grundar ett hem och köper det jag behöver för mitt boende, ger jag mig iväg och lämnar allt bakom mig...Människan böjer sig för, och tycker om, att sätta bo. Varje gång jag blir glad över något av det kommer tanken: Bli inte glad, det här är inte något för dig eller för dem som följer den här vägen; att tänka på att sätta bo, njuta av möblemang och boende. Gör dig istället redo för att resa och flytta till ett nytt land!!. ..Glöm inte att du lämnat kvar bakom dig, i ditt hemland. Möblemang, saker och tom dina bröllopskläder lämnade du där!!.
-Den här oron kanske beror på känslor av ensamhet i de här främmande länderna, där jag inte känner någon... Fastän våra högtider kommer och går är jag och mina barn främlingar. Vi varken hälsar på någon eller får besök. Mina barn är hos mig. Ingen släkt, ingen familj, bekanta eller vänner har de. De vet inte betydelsen av en morbror, farfar, morfar eller faster.. De frågar alltid: Ifrån vilket land är vi?! När skall vi återvända till vårt hemland?! Varför... Varför... Mina svar är alltid oklara. Jag säger inom mig själv att det måste komma en dag då de skall få veta allting och förstå allt som de varit med om under sina liv och kanske det bi itnillah (om Allah tillåter) blir snart!!
...Medan jag går igenom den smärtsamma kampen med sorgerna och oron, är det som om jag här en röst kalla på mig... rösten fyller mina känslor och ruskar om mig.. den ropar och säger: Kom till mig min flicka... torka dina tårar... kasta ifrån dig dina problem och sorger... lämna depressioner och var inte ledsen... läk mitt djupa sår och torka av min panna från den förnedrande förlusten... var ledsen för min skull och hata i kampen för mig.. lämna din familj och dina kära... res ifrån ditt hemland för min skull, packa dina saker och ge dig iväg och säg om och om igen det Allah säger: ”He who emigrates (from his home) in the Cause of Allah, will find on earth many dwelling places and plenty to live by...”[An-Nisa’ : 100]. Förlytta dig ifrån land till land, ifrån hus till hus och för att göra det lättare så påminn dig själv om att du är i krig med mina fiender... bär fanan svajande högt och forma den med ditt fastande och din nattbön...vandra jorden runt här och där så länge som det är fi sabilillah... påbjud det goda och förbjud det onda och recitera med hög röst: ”The believers, men and women, are Auliya’ (helpers, supporters, friends, protectors) of one another; they enjoin (on the people) Al-Ma’ruf (i.e. Islamic Monotheism and all that Islam orders one to do), and forbid (people) from Al-Munkar (i.e. polytheism and disbelief of all kinds, and all that Islam has forbidden); they perform As-Salat (Iqamat-as-Salat), and give the Zakat, and obey Allah and His Messenger. Allah will have His Mercy in them. Surely, Allah is All-Mighty, All-Wise.” [At-Taubah:71]
Låt din sköld vara din iman... låt ditt svärd vara din goda etik... låt dina pilar vara att påbjuda det goda och förbjuda det onda... låt ditt spjut vara en stark inbjudan fi sabilillah... låt dina förnödenheter vara fruktan för Allah och enkelhet... låt dina vägledare vara Qur’an och sunnah... låt ditt vapen vara du’aa (bön) och tillbedjan till Allah... låt din armé bestå av dina barn, de som är främlingar, de som inte några släktingar har. Jag är deras rätta bakgrund och släkt. Lär dem gott uppförande och etik... uppmuntra dem till krigskonster så att de blir mujahideen (soldater för Allahs skull) fi sabilillah... gör dem till dyrkare på natten och riddare på dagen... för att det är de som är din armé, vilken du genomför slaget mot mina fiender med.. lär dem att stå fast och ha tålamod, därför att deras slag mot mina fiender kommer att var islams försvar... tills de befriar mig och mina följseslagare från fångenskap och slår sönder handklovarna.. För dem gäller det Allah säger: ”Allah has promised those among you who believe and do righteous good deeds, that He will certainly grant them succession to (the present rulers) in the land…” [An-Nur:55]
Så ha tålamod... försumma inte dina vapen och dina soldater, därför att det är de som är orsaken till din seger bi ithnillah.. Och du min flicka kommer säkerligen att återvända... till ditt hemland och din mark, ditt hem, dina tillbehör kommer att återvända... Odla min jord med det goda och låt dess skörd bestå av välgörenhet och befria de hemlösa vilsna barnen... Invandrarna utan beskydd... Torka deras tårar och skaka av deras kläder och säg till dem att komma till sitt hem... återvänd till er make... kom till till er Islam... För nu hörs hans röst och den syns högt i skyn och han har fått tillbaka sin stolthet. Efter flera ögonblick av funderande och förståelse frågade jag mig själv: Vad är det för röst som går igenom min kropp och skjuter problemen och sorgerna ifrån mig?
Och efter några ögonblick kommer svaret: Ja, jag kände igen rösten... Det är Islams röst.
http://home.swipnet.se/islaam/tankar_hos_en_muhaajira.htm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar